Om oss

Vi är två bröder som har ett stort aktieintresse gemensamt och bloggen är tänkt vara en mötesplats där vi kan samla och diskutera idéer. Ni hittar oss även på Twitter: @maxhenrikson2 @jesperhenrikson

tisdag 2 juni 2020

Analys Brødrene Hartmann

Av: Jesper Henrikson
Kort
Namn: Brødrene Hartmann A/S
Börs: Danmark
Ticker: HART
Omsättning: DKK 2,4 mdr
Marknadsvärde: DKK 2,6 mdr (vid aktiepris 370 DKK)
P/E e2020: 11

Sammanfattning

-       Världsledande inom äggförpackningar av pappersfiber
-       Konjunkturokänsligt
-       Positiv påverkan från Covid-19 eftersom man säljer mot butiker, som har tagit en kraftigt ökad andel av total försäljning av äggkartonger från restauranger
-       Priser för massa och framförallt energi (största kostnaderna) har gått ner kraftigt sedan Covid-19. En inbromsning i industrin talar för att de låga priserna kommer att bestå.
-       Låga råvarupriser och högt kapacitetsutnyttjande kommer att driva bruttomarginalen kraftigt, och därmed även vinsten
-       Omvänd vinstvarning den 30/4 pga ovanstående anledningar. Övre del av guidning trolig, vilket innebär en VPA om 34 DKK, dvs P/E 11. Viktigaste konkurrenten handlas omkring P/E 19.
-       Min bild är att marknaden inte har prisat in att låga priser på insatsvaror kommer att boosta vinsten framöver

Om bolaget

Marknadsledare inom försäljning mot butiker i Europa och Syd- och Nordamerika

Brøderne Hartmann A/S är ett danskt bolag som är världsledande inom äggförpackningar av mald pappersfiber. Bolaget grundades 1917 och är idag aktivt i Europa, Nord- och Sydamerika, samt numera Asien efter ett förvärv av en spelare i Indien i början av året. Totalt säljer man sina förpackningar till 50 länder, och har 12 fabriker brett utspridda över världen.

Okänsligt för konjunktursvängningar

Då ägg både är billigt, mättande och en viktig proteinkälla äts det i såväl hög- som lågkonjunkturer – och inte minst under Corona-tider.

Tillväxt både organisk och via förvärv, CAGR 6,5% på 7 år

Bolaget växer såväl organiskt som genom förvärv. De senaste sju åren ligger den genomsnittliga årliga tillväxten på 6,5% och på rullande tolv månader omsätter man DKK 2,4 mdr.

Äggförpackningar överlägset största produkt, resten en bonus

Hartmann har tre affärsben:
  • Äggförpackningar
  • Fruktförpackningar
  • Maskiner för förpackningstillverkning

Maskinförsäljning står för endast 3% av totala intäkter och fruktförpackningar står även den för en mindre andel av försäljningen. Således handlar en investering av Brøderne Hartmann endast om äggförpackningar.

Försäljning endast till butiker, vilket gör att man gynnas av Covid-19

Äggförpackningar säljs till antingen till Professional & Foodservice (dvs restauranger o dyl.) och till Retail, dvs matvarubutiker. Hartmann säljer endast till Retail, vilket gör att bolaget har gynnats av Covid-19 eftersom folk äter mindre på restauranger och mer (ägg) hemma.

Bolaget säljer även transport- och fruktförpackningar till ägg- och fruktproducenter, samt till packningsfabriker. Min bild är dock att Retail är klart störst och det är där man ska lägga sitt fokus. Se nedan för en överblick.



Ökade investeringar 2020 för att öka kapacitet à ingen utdelning i år

För att möta en ökad efterfrågan kommer man under 2020 att utöka sin produktion i UK, USA och Brasilien. Fabriksutbyggnader och automatisering driver investeringar under 2020, vilket gör att man under året inte kommer att dela ut några pengar till aktieägarna. På sikt bör investeringarna kunna driva både volym och marginaler uppåt.


Konkurrens och marknad

Konkurrensutsatt marknad där prispress förekommer

Marknaden är konkurrensutsatt med några få stora och flera medelstora aktörer. Enligt bolaget själva är Huhtamäki och CDL-Omnipac bolagets största konkurrenter, främst på den europeiska marknaden.

Inträdesbarriärerna består främst av skalekonomi. Detta eftersom det är en billig produkt, vilket gör att det krävs en relativt stor marknadsandel för att få en ok business.

Äggförpackningar är en commodity-produkt, vilket gör att hög priskonkurrens förekommer. Eftersom äggförpackningen utgör en relativt liten del av kostnaden för äggleverantörer, bör pricing power mot kund vara helt ok. Priskonkurrens mellan förpackningsaktörer är dock troligen en klart starkare faktor, vilket gör att prispress ändå är en viktig faktor. Stor skala ger dock en klar fördel, vilket gör att Hartmann som marknadsledare bör klara sig bra.

Övergång från plast till papper är viktig tillväxtdrivare

Det största substitutet mot pappersförpackningar är plastförpackning. Plastförpackningar är något billigare och dessutom möjliga att tvätta och återanvända. Dessutom är plast motståndskraftigt mot fukt och odör. Detta har gjort att plast hittills föredragits av kunder på ett globalt plan. Att en majoritet av världens äggförpackningar är av plast är dock något som bör ses som en stor möjlighet för Hartmann på grund av den allt starkare hållbarhetstrenden. Denna trend har gjort att flera kedjor inom matvaruhandel satt mål om fasa ut plastförpackningar vilket lär driva fortsatt tillväxt. Läs mer här. Dessutom har flera regeringar börjat initiera skatter och förbud som även detta kommer att driva utvecklingen mot pappersförpackningar.

I Norden och Centraleuropa är andelen pappersförpackningar 80-90%, i Sydeuropa är det endast 10-20% och i UK är det någonstans mittemellan. Totalt sett estimerar jag andelen pappersförpackningar till 65-70% i Europa. I Nordamerika (näst största marknaden för Hartmann) har övergången från plast till papper inte kommit lika långt, och här är fördelningen mellan plast och papper omkring 50/50.

Vegetariantrend driver också tillväxt

Förutom övergången från plast till papper, drivs marknaden även av vegetariantrenden. Detta då vegetarianism driver en ökad efterfrågan på proteinrika produkter bortom kött.

Befolkningsökning tredje och sista tillväxtdrivare

Den sista tillväxtdrivaren är befolkningsökningen, vilket lär bidra med 2-3% tillväxt årligen. Nedan är en bild över Hartmanns marknadsposition på respektive marknad, samt tillhörande marknadstillväxt.

Se nedan för hur geografisk intäktsfördelning samt marknadsandelar.



Marknaden för äggförpackningar av papper väntas växa med 6,5%

Marknaden för äggkartonger är värd $ 5,66 miljarder, dvs DKK 37 miljarder. Asien står för över 50% av marknaden och Hartmann har, trots sin mycket starka ställning inom pappersfiber, endast en global marknadsandel av totala äggförpackningar om ca 6,4%. I marknaden ingår dock även Food service & Proffesional, där Hartmann inte är aktiv. Marknaden för äggförpackningar av pappersfiber förväntas växa med 6,5% under det kommande decenniet. Detta är även en tillväxttakt som jag tror att Hartmann kan ha.














Ägarbild

·      Insiderägandet i bolaget är lågt.
o   Styrelse äger ca 10.000 aktier, motsvarande knappt 4 MDKK
o   Ledningen äger inga aktier
·      Lannebo Fonder har nyligen flaggat upp till 6,5% av kapitalet
·      Klart största ägare är Thornico Holding med 68,6%
o   Familjeägt konglomerat
o   Grundat år 2000

Finansiell överblick

Stabil intäktsutveckling

Hartmann har under de senaste sju åren vuxit med i snitt 6,5% per år. Detta är dock inklusive uppköpet av den argentinska verksamheten som köptes år 2015. De senaste fyra åren har skett utan större uppköp och då har tillväxten varit omkring 3,5%. Under Q1 visade man dock fin tillväxt på hela 11%, drivet av att folk äter mer hemma.

Visst säsongsberoende med lägre volymer i Q2-Q3 – men inte under Covid-19

Äggförsäljning har ett visst säsongsberoende där Q1 och Q4 är klart starkast. Detta gör att även kapacitetsutnyttjandet under dessa kvartal är högre, vilket gör att rörelsemarginalen tenderar att vara starkare då. Sett från 2017 och framåt har 60% av rörelseresultatet kommit från Q1 + Q4. Via mailkorrespondens med bolaget verkar det som att de förväntar sig klart mindre säsongsvariation i år, med en högre jämn nivå (och därmed även högre och jämnare marginaler) under året.

Rörelsemarginal normalt mellan 8-14%, men uppåtgående

På kvartalsbasis har rörelsemarginalen pendlat mellan 2% och 17%, men bortsett från ett par kvartal som sticker ut har marginalen legat mellan 8-14%. Sett över helår så har rörelsemarginalen legat på mellan 8,2% och 11,8%. Detta att jämföra med målet på 14%.


Hyperinflation, högre elpris och engångskostnader orsakade sämre marginal 2018

2018 står ut klart negativt. Under Q2 bidrog hyperinflation med -13 MDKK, samt engångskostnader för en strategisk överblick (konsultarvoden) med -16 MDKK. Under Q3 samma år straffades man dels av högre energipriser, samt återbetalning av ett statligt bidrag som man tidigare mottagit.

Lägre råvarupriser och ökat kapacitetsutnyttjande driver upp rörelsemarginalen

Från Q4 2018 och framåt har bolaget gått från klarhet till klarhet. I Q1 2020 levererade bolaget sin högsta rörelsemarginal någonsin, på 17% (18% justerat för hyperinflation).
Frågan är såklart: vad har hänt och är den ökade marginalen uthållig?

För att se detta tittar vi på vad som drivit marginalexpansionen.

Hartmann har fyra olika kostnadsposter:
-       Produktion, historiskt 68-70% av intäkter. Dock nedåtgående trend.
-       Sälj & distribution, stabilt mellan 14-16% av intäkter
-       Administration, stabilt mellan 4-5% av intäkter
-       Finansiella kostnader, på årsbasis 1-2% av intäkter. Enstaka kvartal uppemot 6%.
o   Under Q1 2020 togs en finansiell kostnad om 32 MDKK, vilket gjorde att vinsten ”bara” ökade med 56% medans rörelseresultatet nästan fördubblades

Det som sticker ut är produktionskostnaden som andel av intäkterna (inverterad bruttomarginal), se nedanstående diagram:


Produktionskostnaderna består av 1) fasta kostnader för fabrik och personal, 2) rörliga kostnader för elförbrukning och 3) rörliga kostnader för pappersmassa.

1)    Fabrik och personal: Automatisering + högre kapacitetsutnyttjande genom högre volymer bidrar till förbättrad bruttomarginal. Detta är en del av utvecklingen, men definitivt inte hela förklaringen.


2)    Elförbrukning: Vi vet att det under Q3 2018 var höga elpriser, vilket gjorde att bruttomarginalen sjönk till 23% (100%-77%). Se nedanstående graf över elpriset över tid så blir detta tydligt. Detta betyder att elpriset verkligen har en signifikant påverkan på Hartmanns vinster.


Källa: https://www.ofgem.gov.uk/data-portal/all-charts

3)    Förbrukning av pappersmassa:

Även massapriserna peakade under 2018 och är nu nere på mycket låga nivåer. Dessa priser kan enligt bolaget INTE likställas med priset på återvunnet papper (som dessutom varierar mycket lokalt), men bör ändå ge en hint om prisutvecklingen. Massapriserna var mycket höga under 2018 och i början av 2019, vilket förklarar en del av marginaltappet under denna period. Bolaget har bekräftat att lågt pris på återvunnet papper är en del av anledningen till den starka rörelsemarginalen i Q1. Priserna har sedan dess gått upp något och ska enligt bolaget vara volatila för närvarande. 

NBSK och BHKP är de två huvudsakliga typerna av pappersmassa.
Källa: https://www.norexeco.com/market-data/

Slutsatsen kring den höga bruttomarginalen under Q1 är att den delvis var temporär pga extra lågt pris på återvunnet papper, men att den även till stor del drevs av den höga kapacitetsutnyttjandet och de låga elpriserna (som dessutom hållit sig låga). En bruttomarginal på 32-34% kommer ha mycket fin påverkan på vinsten under 2020.

Hyperinflation och valutarisk en viktig risk

En risk (om än begränsad) är valutarisk, som består av transaktionsrisk och växlingsrisk.
Transaktionsrisken består av att man i Nordamerika är huvudsakligen intäkter i USD och kostnader i CAD. En stark USD är därför positivt för bolaget. Hedgning mellan 9-12 månader genomförs.

Växlingsrisk innebär att Hartmann har utländska dotterbolag som har sin egen resultaträkning, där resultatet växlas med aktuell växlingskurs. Hyperinflation gör att en fin vinst kan bli liten i absoluta tal. Detta har varit en stor negativ grej för Hartmann sedan uppköpet av en verksamhet i Argentina år 2015. Sedan dess har Argentina haft hyperinflation, där den argentinska peson sedan uppköpet rasat hela 86% mot danska kronan. Effekter från detta påverkar främst finansnettot, vilket bl.a. under Q1 2020 gjorde att vinsten inte riktigt hängde med den fantastiska utvecklingen av rörelseresultatet. Det är främst Argentina som drabbats av hyperinflation men även Brasilien. Argentina står för 10% av försäljningen och hela Sydamerika för ca 15%. Denna risk är alltså snarare ”intern” och påverkar inte bolagets operationella verksamhet.

Den argentinska peson är -86% på 5 år och -10% i år.

En stabilisering av ekonomin i Sydamerika skulle sannolikt dra ner den upplevda risken i Hartmann och även göra att man slapp ”onödiga” finansieringskostnader.

Värdering och fair value

Omvänd vinstvarning efter Q1 – e2020 P/E 11

Bolaget gjorde den 30/4 en omvänd vinstvarning där man höjde sin prognos för EBIT-marginalen från 10-12% till 12-15%. Intäktsintervallet behölls mellan 2 400 – 2 600 MDKK. Detta motsvarar ett rörelseresultat på 288-390 MDKK, motsvarande 42-57 DKK per aktie. Med ett antagande om finansiella kostnader om 60 MDKK på helåret får vi en vinst på mellan 177-256 MDKK, motsvarande 26-38 DKK per aktie. Att jämföra med dagens kurs på 380 DKK.

Övre delen av intäktsintervallet, 2 600 MDKK, innebär en tillväxt på 10%, vilket kan jämföras med en tillväxt på 11% i Q1. Bolaget meddelar att även Q2 har börjat starkt, med höga volymer. Detta gör att intäktsintervallet känns defensivt antaget. Jag tror att man kommer att hamna i övre delen av sitt intäktsintervall – och antar 2 550 MDKK för helåret.

Gällande marginalen så kommer denna drivas uppåt av fortsatt höga volymer och därmed högt kapacitetsutnyttjande, samt lägre elpriser. Priset på återvunnet papper har gått upp en del sedan Q1, men verkar fortfarande vara på samma eller lägre nivå jämfört med ifjol. Jag tror definitivt att man landar i övre delen av intervallet här – och antar 14% EBIT-marginal.

Med ett antagande om 60 MDKK i finansiella kostnader för helåret (att jämföra med 28-35 MDKK de senaste två åren) landar vinsten på ca 34 DKK per aktie, motsvarande P/E 11.

Största konkurrenten handlas till P/E 19

En av bolagets huvudkonkurrenter är Huhtamäki OYI, som handlas på finska börsen. Den aktien handlas till P/E 19 på rullande 12 månader. Huhtamäki har i och för sig lite andra produkter också, men äggkartonger verkar vara största delen.

Fair value 574 DKK per aktie, P/E 17

Med en stabil och förutsägbar tillväxt på ca 6% och helt oberoende av konjunktur tycker jag att Hartmann förtjänar en vinstmultipel på 17, vilket innebär ett fair value på 574 DKK per aktie, motsvarande 55% över dagens kurs på 370 DKK.

Slutsats

-       Tillväxt kommer att accelerera under Covid-19 eftersom folk äter mer hemma
-       Priser för massa och energi har gått ner kraftigt sedan Covid-19. En inbromsning i industrin talar för att de låga priserna kommer att bestå, men att pris för återvunnet papper kan gå upp något från nivån under Q1.
-       Låga råvarupriser kommer att driva bruttomarginalen kraftigt, och därmed även vinst
-       Övre del av guidning trolig (kanske t.o.m. överträffas), vilket innebär P/E < 11

Med tanke på det ekonomiska läget, med en överlag något lägre aktivitet, är min tro att råvarupriserna håller sig relativt låga. Dessa två är de klart viktigaste faktorerna. Jag har ingen större förhoppning om att hyperinflationen i Brasilien och Argentina ska avta i närtid, men jag tycker att investeringen känns tillräckligt attraktiv även om den skulle bestå.

Brøderne Hartmann är idag mitt största innehav och utgör ca 20% av portföljen.

lördag 4 januari 2020

Sammanfattning av börsåret 2019

Av: Jesper Henrikson

2019 har varit ett år som präglats av ett disciplinerat agerande från min sida där mycket gått bra, men där ett par enskilda case påverkade min avkastning negativt. Som alltid är det dock misstagen som gett mig värdefulla lärdomar inför framtiden. Året avslutade på +38%, att jämföra med SIXRX på +35% och Avanza Zero på +31%. I absoluta tal är jag nöjd med året, men det finns fortfarande en del att förbättra och förfina.

Nedan är min utveckling sedan bloggen startade, dvs en årlig genomsnittlig avkastning på 16,9% och 4,9 %-enheter före index.

Portföljen SIXRX Avanza Zero Diff. mot SIXRX Diff. mot Avanza Zero
2016 19,0% 9,7% 9,3% 9,3% 9,7%
2017 5,3% 9,5% 7,7% -4,2% -2,4%
2018 8,0% -4,4% -7,0% 12,4% 15,0%
2019 38,0% 35,0% 30,7% 3,0% 7,4%
Total utveckling 86,7% 55,0% 43,0% 31,7% 43,7%
CAGR 16,9% 11,6% 9,4% 4,9% 7,2%

Årets största positiva och negativa bidrag

För att försöka återspegla var min avkastning kommit ifrån väljer jag att redovisa ungefär hur många procentenheter mina bästa och sämsta innehav bidragit med. Detta för att återspegla faktisk påverkan på portföljen och inte stirra sig blind på att ett innehav dubblats eller halverats men med minimal size.

Positiva bidrag

  1. Carasent, +14%
  2. Evolution Gaming, +10%
  3. Admicom, +6%
  4. Avensia, +5%
En kort observation kring ovan är att jag har hyvlat i samtliga ”vinnare” och även sålt Admicom helt.

Trots att jag sålde Admicom på € 49 är jag nöjd med beslutet då jag tycker att den sista rusningen är oförtjänt och att bolaget nu blivit dyrt. Med mitt första köp på € 15 är detta ändå en av mina bästa affärer någonsin.

Evolution Gaming sålde jag 30% av efter en snabb 50 procentig uppgång. Detta var till 100% en följd av dålig disciplin genom att jag vid tillfället tyckte att det var skönt att plocka hem vinst och helt utan att se över den aktuella värderingen. Klar förbättringspotential som härrör från att jag aldrig satte något fair value vid mitt inköp under december-baissen 2018.

Carasent gick jag snabbt in riktigt tungt i (för att vara mig) med knappt 20% av portföljen. Denna har skalats av vid kurser omkring 10,5 NOK och sedan har delar återköpts strax under 9,50 NOK. Carasent är ett bolag som jag tror kan ha många fina år framför sig och tycker inte att dagens prislapp är avskräckande.

Avensia började året med att rusa från 11 kr till 19 kr på bara två månader. Som vanligt har jag lyckats handla Avensia riktigt bra genom att tanka på rejält när jag tyckt den varit billig och sedan sålt större delar omkring toppen. På nedvägen var jag dock lite för ivrig och tycker såhär i efterhand att jag köpte tillbaka lite för tidigt omkring 16 kr.

Negativa bidrag

  1. Net Gaming, -8%
  2. Catena Media, -5%
  3. Kambi, -3%
Net Gaming, som jag analyserade här, var under den tidiga våren mitt bästa case, vilket även gjorde att jag lade en hyggligt stor del av portföljen i bolaget. Här fokuserade jag på att det i princip var business as usual, med undantag för att några marknader höll på att regleras och hela analysen rannsakade egentligen hur en reglering påverkar affiliate-bolag. Analysen var bra och jag drog rätt slutsatser. Jag gjorde dock två missar i min analys.

1) Jag underskattade hur stor del av bolagets intäkter som kom ifrån länder som höll på att regleras. Jag visste bl.a. att Sverige, som då var på allas läppar, endast stod för ett par procent av totalen och drog slutsatsen att även om Sverige kommer att påverkas negativt så kommer totalen vara oförändrad. Denna felbedömning skulle jag säga berodde på att jag fokuserade på den del av regleringen som gick beskattade spelintäkter, och inte den del av regleringen som handlade om regelefterlevnad. Detta leder oss in på min andra miss.

2) Jag grävde inte tillräckligt djupt i vilka sidor Net Gaming faktiskt ägde. Bolaget själva fokuserade på att skryta med några stycken välkända, vilka jag besökte och följde trafiken till. Misstaget var att jag bara köpte att resterande sidor var liknande och att de följde gängse regler. Här fick jag sedan reda på av en medinvesterare att denne hade frågat ledningen om vilka övriga domäner de hade, varpå svaret var att detta var ”företagshemligheter”. Dessa övriga sidor hade slussat trafik till olagliga sidor, vilket senare ledde till att dessa fick slås ner och därmed tappade man stora delar av sina intäkter. Detta är inte något som bolaget själva kommunicerat men med lite ledtrådar här och därifrån är detta vad jag uppfattat har hänt. Lärdomarna från detta är 1) att aldrig köpa något rakt av, utan att kolla upp det där som jag fortfarande inte har 100% koll på, och 2) att lägga större vikt vid ledningens trovärdighet.

En följd av mina lärdomar från Net Gaming fick jag nytta av i somras när jag tog en position i Aspire Global där det senare kom fram några saker som fick mig att känna mig osäker på om jag verkligen förstod mig på caset. Min uppbyggda skygghet för osäkerhet och mitt högre krav på en minsta-position i en enskild aktie gjorde att jag sålde och slapp höstens kollaps.

Catena Media skulle rida på USA-vågen, som aldrig riktigt kom under året. När detta inte hände, samt att bolaget aldrig kommit igång med tillväxt av vinst per aktie valde jag att sälja CTM omkring 57 kr på en tursam rusning på en tillsynes kass rapport. Lärdomen är att acceptera att EBITDA faktiskt är ”bullshit earnings” och inte bli lurad till att följa detta.

Kambi var det case som jag trodde på allra mest av mina innehav i slutet av året. Produkten var bevisat framgångsrik i USA och man hade omkring 40% marknadsandel där man varit aktiv, samt att man hade DraftKings (en av två giganter inom sports betting i USA) som kund gjorde att det var oerhört lätt att räkna fram en framtida trolig tillväxtbana med tillhörande marginalexpansion. Eftersom DraftKings är en av två stora online-aktörer så skulle Kambi kunna växa med Draftkings och bara där kunna skörda stora frukter. Det var lätt att räkna med över 30% årlig tillväxt fram till 2023 och att vinstmarginalen skulle gå från 10% till knappa 30% på samma tid. Stora byteskostnader och höga inträdesbarriärer gjorde dessutom att slutmultipeln för Kambi förtjänade att vara hög.

När DraftKings sedan den 23 december meddelade att man skulle gå ihop med SBTech (konkurrent till Kambi med erkänt sämre kvalitet och med agerande på svarta marknader) sattes hela USA-tillväxten på spel och aktien droppade 30% på en dag. DraftKings står idag för endast ca 5% av Kambis intäkter, men 50% av intäkterna från USA. Jag tycker fortfarande att det är oklart vad som kommer att hända med DraftKings-dealen och en stor del osäkerhet har kommit in i caset. Jag har sålt 1/6 av mitt innehav i Kambi och inväntar större klarhet i vad som kommer att hända. Även ifall DraftKings helt försvinner från Kambi skulle inte caset dö, men det skulle försämras markant.

Det jag gjorde bra i Kambi var att jag gjorde en klar majoritet av mitt inköp i bolaget under tidigare baisse-perioder, vilket ändå gav mig en hygglig krockkudde. Den stora lärdomen är dock att verkligen kräva en multipelrabatt för bolag med stort kundberoende. Regeln måste vara att om jag betalar en i dagsläget hög multipel för ett bolag så MÅSTE framtiden vara oerhört lätt att förutspå, något som brister om delar av tillväxten ska komma från en eller ett fåtal kunder. Margin of Safety ska alltså inte bara appliceras på det intrinsic value som fås efter att prognoser gjorts, utan även på de händelser som ska leda till intrinsic value.

Utvärdering av utvecklingspunkter från ifjol

I förra årets summering tog jag fram fyra punkter att förbättra och nedan kommer kommentarer kring mitt utfall.
  1. Större affärer i samband med att ett innehav närmar sig fair value (sälj) eller blir långt för billiga (köp)
Detta ger jag mig själv ett klart godkänt på, till stor del på grund av att jag har bytt till en högre courtageklass. Detta har gjort att jag skapat en mycket tydligare mental gräns på hur liten en minsta-storlek på en affär ska vara. Tillfällen som jag är extra nöjd med mitt agerande är kring Carasent och Avensia. I Carasent insåg jag snabbt att det var ett väldigt attraktivt pris (vid 5,20 NOK) och jag drog på rejält på kort tid, vilket gjorde att jag sedan fick stor utväxling på affären. I Avensias fall väntade jag länge med att lätta på innehavet, men dumpade sedan åtminstone halva innehavet omkring toppen vid 19 kr. Jag tänkte redan då att aktien blivit övervärderad, men då jag ändå utvecklat någon slags relation till aktien och bolaget tyckte jag att det var svårt att sälja hela innehavet.
  1. Inte dras med i duktiga investerares investeringar (hålla mig till circle of competence)
Detta handlar mycket om att 1) hålla mig till vad jag förstår mig på, och 2) att inte köpa något som jag förstår mig på men inte hunnit läsa på tillräckligt mycket om. Denna punkt ger jag mig själv också ett godkänt på då jag tycker att jag börjar få allt större integritet till vad jag faktiskt skickar iväg en köporder på. Förmodligen har det även hjälpt till att beloppen som jag rör mig med har ökat och att jag nu ändå känner att jag måste committa en del för att jag ska ta en position i ett bolag.
  1. Hålla kyla och disciplin kring aktier jag djupgrävt i
Godkänt, inte mycket att kommentera.
  1. Inte investera i modebranschen (circle of competence)
Godkänt. Inga investeringar gjorda här.

Tankar och laguppställning inför 2020

Inför 2020 är det främst två saker som jag kommer fokusera på:
  1. Mer koncentrerad portfölj. Vågar jag inte lägga 7% i en aktie så är jag nog inte tillräckligt säker på min sak. Mer tid på bästa idéer. Fr.o.m. mars ska detta gälla.
  2. Circle of competence - hålla mig kall i tider av hausse och hålla mig till bolag som jag faktiskt kan värdera

Såhär ser laguppställningen ut inför året:

Nu ser jag framemot ett riktigt bra 2020!