Om oss

Vi är två bröder som har ett stort aktieintresse gemensamt och bloggen är tänkt vara en mötesplats där vi kan samla och diskutera idéer. Ni hittar oss även på Twitter: @maxhenrikson2 @jesperhenrikson

måndag 7 augusti 2017

Reflektioner efter 5års aktiehandel

Av Jesper Henrikson

Idag har jag handlat med aktier i ganska exakt 5år. Denna tid har varit oerhört lärorik och jag är väldigt glad och tacksam över att en god vän fick mig att börja. Förutom att jag har lärt mig massor och många olika branscher har jag även blivit en betydligt bättre investerare under tiden.

Till en början var jag, likt många andra nybörjare, mest intresserad av bolag med hög risk och där det utlovades, om allt gick som det skulle, att man skulle bli rikligt belönad. Jag var inne i alltifrån Eurocine, som gick från 16kr till 4kr innan jag sålde, Africa Oil, som gick jag först köpte kring 50kr för att sedan öka stort i en ”dipp” vid 65kr innan den gick ner till ca 15kr, samt ett gäng andra förlustdrivna förhoppningsbolag. Jag var dessutom medlem i klassiska Facebookgrupper såsom Aktieraketer och flera andra i liknande kaliber.

I detta inlägg ska jag försöka belysa på vilket sätt jag anser mig själv ha blivit en allt bättre investerare. Dessutom tänkte jag gå igenom de olika faserna jag haft och vilka lärdomar jag drar från var och en fas.

Det första riktigt viktiga steget för mig var när jag blev introducerad till aktiebloggen Lundaluppen. Det jag läste om där var tråkiga, långsamma investeringar i bolag som var så stora och stabila att det jag antog att det var omöjligt att få någon snabb och bra avkastning på dessa. Däremot gillade jag de kriterier (Grahams) som Lundaluppen alltid utgick ifrån innan han genomför en investering. Detta var dock fortfarande för osexigt för min smak och jag var definitivt inte redo för en sådan konservativ approach.

Inte alltför lång tid därefter upptäckte jag bloggarna Aktiefokus och Ägamintid, som definitivt är de bloggar som jag lärt mig mest ifrån. Från Aktiefokus lärde jag mig massor om bland annat bank- och försäkringsbranschen. Kennys inlägg om dessa är förstklassiga och måsten att läsa för alla som vill investera i dessa branscher. Då jag själv har en teknisk bakgrund och tycker om siffror och grafer uppskattade jag verkligen Kennys nednördande i siffrorna. Det jag även gillade med Aktiefokus inlägg var att Kennys inlägg bakar in otroligt många visdomsord tagna från Grahams The Intelligent Investor som alla läggs fram i ett sammanhang som gör dem relevanta och intressanta.

Ett uttryck som jag snabbt bekantade mig med var ”Be fearful when others are gready, and gready when others are fearful”. Detta lät väldigt förnuftigt och jag försökte snabbt använda dessa visdomsord i mina egna investeringar – något som var lättare sagt än gjort och tidigt i mina investeringar blev resultatet av detta att jag köpte fallande knivar för att sedan släppa dessa aktier ännu längre ner. Jag hade helt enkelt ingen conviction i mina case.

Jag började dock läsa mer och mer på främst Aktiefokus och utan att tänka mig för blev jag hjärntvättad med uttryck såsom säkerhetsmarginal och deep value. Dessa två uttryck var uttryck som gett mig otroligt mycket när jag själv så smått började analysera aktier. Den enskilt viktigaste egenskapen som duktig investerare är enligt mig att ha conviction i ens investeringar, något som blir väldigt greppbart när man har koll på ett bolags slaktvärde, dvs dess underliggande tillgångar. Underliggande värde på ett bolags tillgångar är skönt att luta sig tillbaka mot när det är blodrött på börsen och ens innehav beter sig som om de vore konkurshotade.

Dessutom fick jag genom läsningen från alla bloggar en insikt i aktieutdelningens vikt som krockkudde för en investering, framförallt i kombination med ett bolags bokförda värde. Det var genom dessa två simpla verktyg som jag kan säga att jag gjorde mitt livs första riktigt bra och genomtänkta investering med väldigt stor conviction. Detta var så sent som för lite drygt ett år sedan och kom till i Sparebanken Sør, som jag skrivit en analys av här. Jag hade läst om bolaget i tidningen Värdepappret, som förövrigt skrivs av bland andra Kenny från Aktiefokus och Erik från Ägamintid, och jag hade då köpt Sparebanken Sør som var en relativt stor bank till P/B 1 och med en långsiktigt stabil avkastning på eget kapital på drygt 10%. Bolaget delade dessutom ut cirka 60% av vinsten. Jag ägde aktien under förra våren då norska finanstillsynet beslutade om att höja kapitalkraven på norska banker. Detta beslut fick många fina och välmående banker, däribland Sparebanken Sør, att behöva ta in pengar via nyemission. Då nyemissioner är bland det värsta börsen vet dök aktiekursen för Sparebanken Sør och höll sig sedan under en längre tid kring en värdering som var cirka 40% under min inköpskurs. Det var just här som jag tog ett stort steg som investerare. Sparebanken Sør hade blivit en surdeg i portföljen som bara låg där och påminde mig om en dålig investering som jag instinktivt ville avveckla från min portfölj snarast möjligen. Det jag gjorde var att för en gångs skull inte vika mig för den påfrestande psykologiska utmaning som investeringar innebär. Jag beslutade mig helt enkelt att räkna på caset. P/B-talet hade sjunkit till så lågt som 0,6 och bankens underliggande verksamhet under de senaste kvartalen verkade snarare stark än något annat. Sør hade ju dessutom en ROE på 10% och en utdelningsandel på drygt 60%. Med enkel matematik såg jag hur jag med enkelhet kunde räkna mig till en förväntad direktavkastning på hela 10%, detta för en kvalitativ norsk bank med hyfsad storlek. Istället för att sälja av min surdeg agerade jag logiskt och mer än dubblade mitt innehav.

Ovanstående exempel låter kanske inte särskilt speciellt, men för mig var detta verkligen ett stort steg i att känna det mäktiga i att investera på börsen – att upptäcka och utnyttja felprissättningar.

Sedan dess har jag och Max verkligen utvecklat våra förmågor i att analysera olika typer av bolag. Som tidigare nämnt anser jag att conviction i en investering som essentiellt och det är just det jag är ute efter i de bolag som jag numera investerar i. En tumregel som jag försöker använda mig av är att fråga mig själv innan en investering: ”om den här aktien faller 50% utan att några större nyheter kommit ut; kommer jag då våga dubbla mitt innehav?”. Om svaret på denna fråga är nej så investerar jag inte, utan avstår alternativt tvingar mig själv att läsa på mer tills jag övertygat mig själv om att jag skulle våga dubbla mitt innehav vid ett fall på 50%. Detta har gjort att jag numera vågar öka när aktier faller, skala av när aktier blir övervärderade och sitta still i båten när det stormar på börsen. Naturligtvis har jag mycket kvar att lära men det är motiverande när hårt arbete lönar sig.

”Be fearful when others are gready ,and gready when others are fearful”


Detta citat är alltså, enligt mig, fortfarande riktigt riktigt vasst, men utan en riktigt stark conviction i ett case kan det vara en farlig fälla.

5 kommentarer:

  1. Snyggt! Kul läsning! Ser fram emot att lära mig mycket mer från dig!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack Mark! Ska göra mitt allra bästa :)

      Radera
  2. Regeln att fråga sig själv om man skulle våga öka ifall aktien föll 50% utan nyhet brukar jag själva använda mig utav. Bläddra gärna igenom min blogg om Havyard för att få en känsla hur svårt det kan vara med P/B undervärderade bolag...
    http://breakingbucks.blogspot.se/search/label/havyard

    SvaraRadera
    Svar
    1. Kul att höra! Ska in och ta mig en titt.

      Radera
  3. Trevligt att läsa om erfarenheterna. Det finns en offensiv och en defensiv sida i investering, den defensiva bör vara systematisk och mekanisk medan den offensiva är svårare och mer kvalitativ. Man blir aldrig fullärd och fem år är bara början :-)

    SvaraRadera