Om oss

Vi är två bröder som har ett stort aktieintresse gemensamt och bloggen är tänkt vara en mötesplats där vi kan samla och diskutera idéer. Ni hittar oss även på Twitter: @maxhenrikson2 @jesperhenrikson

onsdag 22 mars 2017

Analys Pandora A/S

Av Jesper

Pandora A/S är ett danskt smyckesbolag som designar, tillverkar, marknadsför och distribuerar handgjorda och moderna smycken tillverkade av framförallt Sterling-silver, guld, ädelstenar och Muranoglas. Bolaget grundades år 1982 och noterades på Köpenhamnsbörsen år 2010. Sedan bolagets start har man haft en stark ihållande tillväxt och numera har Pandora en marknadsnärvaro i fler än 100 länder och omsätter drygt 20 miljarder DKK, dvs knappt 26 miljarder SEK. Pandora har en mycket hög bruttomarginal på omkring 75% och en EBITDA-marginal på knappt 40%. Bolagets verksamhet går tillsynes som tåget med en hög omsättningstillväxt och en ännu högre vinsttillväxt. Samtidigt har bolaget gjort stora aktieåterköp, vilket har gjort att vinsten per aktie haft en ännu finare utveckling. Trots detta har Pandora en relativt blygsam värdering och handlas till 14,4 gånger 2016 års vinst och med en direktavkastning på 4,7%. Man verkar visserligen i en väldigt konjunkturkänslig bransch där dagens konjunktur kan tyckas vara nära toppen. Trots detta anser jag att Pandora är billigt givet bolagets kvaliteter och framtidsutsikter. Bolaget utgör 9% av min portfölj och jag ser Pandora som ett bolag att lägga i byrålådan i många år framöver.

Aktien
Ticker: PNDORA
Marknad: Köpenhamnsbörsen
Börsvärde: 98 miljarder DKK
Börskurs: 750 DKK
PE-tal: 14,4
Direktavkastning: 4,7%

För att vara ett så pass stort bolag, samtidigt som omsättningstillväxten och framförallt vinsttillväxten är otroligt god är Pandora väldigt attraktivt värderad. Knäckfrågan i analysen blir ifall Pandora kan fortsätta vara moderiktiga och hur mycket bolaget kommer att påverkas av en sämre konjunktur.

Smyckesmarknaden
McKinsey lade 2013 fram en intressant rapport om den globala smyckesmarknaden och de trender och förändringar som den står inför. Enligt denna förväntas den globala smyckesmarknaden växa med 5-6 procent årligen fram till 2020 för att då omsätta ca 250 mdr euros. Den huvudsakliga poängen som görs i rapporten är att smyckesindustrin har börjat följa samma trend som klädindustrin genomgått de senaste 30åren. 

Internationalisering
En del av denna trend är bland annat att små lokala aktörer blir utkonkurrerade och/eller uppköpta av större internationella spelare. År 2013 var fortfarande smyckesmarknaden väldigt fragmenterad då de tio största aktörerna endast stod för 12% av världsmarknaden.

Att de större internationella spelarna konkurrerar ut mindre aktörer gör att varumärkets roll inom smyckesindustri får allt större betydelse. Därför blir varumärkeskännedomen viktigare. Detta försöker företagen göra genom att ha en mer utpräglad närvaro till kunderna via en minskning av antalet Multibranded stores (butiker som säljer flera olika märken) för att istället öka antalet Monobranded stores (butiker som endast säljer ett varumärke).

Branded jewellery
En annan trend är att branded jewellery, dvs smycken där märket syns, tar en allt större del av marknaden. Inom klockmarknaden står branded items för 60% medan motsvarande siffra för smyckesmarknaden endast ligger på 20%. Detta är trots att denna andel fördubblades mellan 2003-2011. Företagsledare på de största smyckesföretagen gissade år 2013 att andelen branded jewellery år 2020 kommer att uppgå till 30-40%.

Ökningen av branded jewellery drivs främst av tre olika grupper:
  • Nyrika som vill visa upp sin rikedom
  • Konsumenter från emerging markets för vilka märket bidrar till en ökad känsla av välstånd
  • Unga som använder märken som ett sätt att uttrycka sig själva

E-handel
Smyckesaktörer kan delas in i "fine jewellery" (dyrt och klassiskt) och "fashion jewellery" (trendigt och snabbare förändringar på efterfrågan). Pandora klassificeras här in i den senare kategorin. 2013 stod online-försäljning för endast 4-5% av den totala smyckeshandeln, men framförallt fashion jewellery förväntas öka sin andel markant fram till 2020. Antaganden kring denna nivå ligger på mellan 10-15%. Den största delen av denna ökning förväntas komma ifrån branded affordable jewellery, en kategori som en del av Pandoras utbud definitivt verkar inom.

Fast fashion
En annan trend är att smyckestrenderna ändras mycket snabbare än tidigare och likt klädindustrin gäller det att verkligen ha örat mot rälsen för att uppfatta det kommande behovet. Av denna anledning är det viktigt att hela värdekedjan är flexibel och redo för snabba förändringar.

Produkter
Pandora skapar högkvalitativa, ”hand-finished” och prismässigt överkomliga smycken till kvinnor och företagets vision är att vara världens mest älskade smyckesbolag. Om man skulle jämföra bolagets produkter med klockbranschen skulle jag jämföra Pandora med Daniel Wellington, dvs ganska bra kvalité och en hög moderiktighet till rimliga priser. Pandora är framförallt stora på berlocker (charms) men man förser även sina kunder med andra sorters armband, ringar och andra typer av smycken. Som synes i nedanstående diagram står berlocker för hela 59% av omsättningen, där det främst är armbandsberlockerna som är populära. Övriga kategorier håller dock på att komma ikapp en aning jämfört med året innan. Under ”other jewellery” finns bland annat örhängen som står för 5% av Pandoras omsättning.

Pandora har en bred produktportfölj även om berlocker står för mer än hälften av omsättningen. Från 2015 till 2016 minskade dock intäktsandelen för berlocker, vilket gjorde produktportföljen mer väldiversifierad.

Produktion
Pandora äger nästan hela värdekedjan, från design och anskaffning av råmaterial till tillverkning och distribution, något som gör bolaget flexibelt för förändringar. All tillverkning sker i Gemapolis i Thailand, men på grund av bolagets kraftiga tillväxt har man nu påbörjat en utbyggnad av sina produktionsfaciliteter för att kunna möta efterfrågan. Under hösten 2016 öppnades därför en ny produktionsfacilitet i Lamphun i närheten av Chiang Mai i norra Thailand. Dessutom har Pandora påbörjat en byggnation av ytterligare en produktionsfacilitet i Gemapolis. År 2016 producerades 122 miljoner smycken och i och med utbyggnaden av produktionskapaciteten räknar man med att ha kapacitet för att kunna tillverka 200 miljoner smycken årligen. Bolaget räknar alltså med en fortsatt stark tillväxt.

Försäljning
Pandora använder sig av fyra olika säljkanaler: Concept stores, Shop-in-shops, Multibranded, samt tredjepartsdistributörer. Concept stores kan liknas vid flaggskeppsbutiker och det är dessa Pandora tjänar mest på. Detta är helt enkelt fristående Pandora-butiker där det enda som säljs är smycken från Pandora. 30% av alla Concept stores ägs av Pandora och resterande 70% ägs av olika franchise-tagare. Shop-in-shops innebär att man har en liten butik i en större butik, exempelvis i ett köpcenter som består av flera olika butiker på en öppen yta. Tredjepartsdistributörer är helt enkelt en distributör som köper in Pandoras smycken och säljer sedan vidare till slutkund.

Concept stores är som sagt Pandoras viktigaste säljkanal och denna del står för knappt två tredjedelar av intäkterna och det är även denna del som växer snabbast. Concept stores och shop-in-shops kallas gemensamt för ”branded stores” och det är framförallt denna kategori som bidrar till ett större fokus på Pandora som varumärke. Då Pandora vill öka varumärkeskännedomen genomförs ett renodlingsprojekt där man omvandlar Multibranded stores till shop-in-shops. Bland annat gjordes under 2016 ett stort sådant arbete i USA där antalet Multibranded stores halverades och omvandlades till shop-in-shops.

För att maximera varumärkeskännedomen kommer nästan 80% av Pandoras försäljning från branded stores.

Pandora håller även på att utveckla sitt e-handelsutbud och i slutet av 2016 erbjöd man e-handel på totalt 17 stycken marknader. De tre senaste marknaderna där e-handel har öppnats är Kina, Nya Zeeland och Kanada. Just ingången på den kinesiska e-handelsmarknaden är mycket intressant. Detta gjordes genom en lansering på Tmall.com, en B2C-plattform som ägs av Alibaba Group. Tmall.com var år 2015 Kinas största plattform för varumärken och återförsäljare i form av månatliga aktiva användare. Den kinesiska smyckesmarknaden är störst i världen och år 2015 omsatte den 600 miljarder DKK. Dessutom förväntas den växa med 6% årligen fram till år 2021. Detta kan jämföras med Pandoras totala omsättning år 2016 på 20 miljarder DKK. År 2016 stod Pandoras försäljning i Kina endast för 4% av bolagets omsättning, vilket indikerar en stor potential på denna marknad. Dessutom lanserade Pandora egen e-handel i Kina i december.

Varumärket Pandora
Pandora arbetar aktivt på att ständigt förbättra varumärkeskännedomen hos sina målgrupper. Detta görs främst genom att öka andelen branded stores, dvs shop-in-shops och concept stores. Under de senaste åren har Pandora blivit ett av världens mest välkända smyckesvarumärken. Bland kvinnor mellan 18 och 64år känner 8 av 10 kvinnor till Pandoras varumärke.

Varumärkeskännedomen har ökat i en stadig takt sedan 2010.

Geografisk expansion
Pandora är verksamma i fler än 100 stycken länder utspridda på sex olika kontinenter. Bolagets marknader delas in i tre delar: EMEA (Europa, Mellanöstern och Afrika), Americas (både Syd- och Nordamerika) och Asia Pacific (Asien och Oceanien). EMEA står för knappt häften av bolagets intäkter, Americas står för en dryg tredjedel, och Asia Pacific för en knapp femtedel.

EMEA är Pandoras viktigaste region med både en stor andel av försäljningen och dessutom en god tillväxt. Asia Pacific är den intäktsmässigt den minsta regionen men med regionens snabba tillväxt knapar man in på de övriga regionerna.

Americas står för 34% av Pandoras intäkter och här är framförallt USA, bolagets största enskilda marknad som ensamt står för 25% av totala intäkter, mycket viktig för bolaget. Dessutom är Kanada en viktig del av Americas och står för 12% av bolagets intäkter i denna region. Americas som helhet växte ”bara” med 4,8% under 2016, men detta är trots att man stängde ner fler än hälften av bolagets Multibranded stores i USA under året. Som tidigare nämnt var syftet med detta att stärka varumärket Pandora ytterligare. Detta gjordes genom att ersätta de nedlagda Multibranded stores med Shop-in-shops. I Syd- och Mellanamerika fortsätter man expandera genom att främst öppna fler Concept stores. Bolaget kommunicerade även i sin årsredovisning för 2016 att man ser fortsatt stor outnyttjad potential i Sydamerika.

EMEA står för 47% av Pandoras intäkter och detta är en marknad som fortfarande växer kraftigt. Under 2016 låg tillväxten i regionen på 26,6%. Bland annat benämner man Italien och Frankrike, som tillsammans står för en tredjedel av EMEA:s intäkter, som två väldigt viktiga marknader med fortsatt stor tillväxtpotential. I båda dessa länder växte Pandora med över 50% under 2016. Även UK och Tyskland är viktiga för regionen. Mellanöstern och Afrika är fortfarande små marknader för bolaget men man ser ändå en positiv utveckling där.

Slutligen står Asia Pacific för 19% av Pandoras intäkter och detta är den snabbast växande regionen för Pandora. Bara under 2016 lyckades man växa med hela 46% här. Pandora kommunicerar att det fortfarande finns stor potential att hämta och nämner Kina som ett sådant exempel då landet står för en tredjedel av världens smyckesmarknad. Här satsar man just nu väldigt aggressivt och under 2016 öppnade man 44 stycken nya Concept stores, samt både egen e-handel såväl som lanseringen på Tmall.com. Även i Kina jobbar man för att stärka varumärkeskännedomen, vilket verkar gå åt rätt håll. Bolagets så kallade hjälpta varumärkesigenkänning, dvs om konsumenter känner igen namnet när man säger det, uppgick till 53% i Beijing och Shanghai. Detta kan jämföras med 2015 års nivå på 35%. Pandoras intäkter i Kina växte med hela 175% under 2016 så man kan lugnt säga att bolaget endast påbörjat sin tillväxtresa på den kinesiska marknaden. Trots att man bara börjat ge sig in på den kinesiska marknaden står den redan för 4% av bolagets totala intäkter. En annan nyöppnad marknad i regionen är den indiska. I januari 2017 skrev Pandora på ett avtal med Pan India för exklusiv rätt till distribution i Indien. Genom denna distributionspartners kommer Pandora att etablera försäljning i landet och man kommer initialt öppna shop-in-shops och Concept stores i Delhi, Mumbai och Bangalore. Bolagets första Concept store i Indien är planlagd att öppnas redan under Q1 2017.

Resultaträkning
Pandora har under de senaste åren utvecklats oerhört starkt och sedan börsintroduktionen år 2010 har bolaget tredubblat sina intäkter och haft en liknande resultatutveckling. Bruttomarginalen har under alla dessa år varit hög, även om den har svajat en del mellan 66-75%. 2016 uppvisade man sin hittills högsta bruttomarginal på hela 75,1%.

Sedan 2012 har Pandoras intäkter tredubblats och vinsten femdubblats.

Även EBITDA-marginalen har varit hög sedan börsintroduktionen 2010. Även denna har dock fluktuerat en hel del och pendlat mellan 25-39%.

EBITDA-marginalen verkar vara hyfsat stabil mellan 35-40%. Enda undantaget är 2012 då marginalen var nere på 25%.

Balansräkning
Bolagets mål är att nettoskuld/EBITDA ska ligga mellan 0 och 1 och idag ligger denna siffra på 0,3. Däremot är omsättningstillgångarna mindre än de totala skulderna (ratio 0,77) och inte heller dubbelt så stora som de kortfristiga skulderna (ratio 1,45). 

Kapitalallokering
Under de senaste åren har Pandora ägnat sig åt stora aktieåterköp samtidigt som man har delat ut pengar till aktieägarna. Sedan 2013 har man återköpt och makulerat 11,9% av utestående aktier. Dessutom återköptes under fjolåret ytterligare aktier som kommer att makuleras i år. Detta innebär att ytterligare 3,9% av aktierna försvinner. Dessutom har man inlett ett aktieåterköpsprogram för 2017 på sammanlagt 1,8mdr DKK, att jämföra med ett market cap på cirka 95 mdr DKK.

Från 2013 till slutet av 2016 har Pandora reducerat antalet aktier med 11,9% och under 2017 och 2018 är det förväntat att man kommer att reducera antalet aktier med ytterligare nästan 6%.

Samtidigt som man har genomfört stora aktieåterköpsprogram har Pandora kontinuerligt delat ut pengar till sina aktieägare. I årsredovisningen för 2016 meddelade man att man ska övergå till att minska sina aktieåterköp för att dela ut mer pengar till sina aktieägare, vilket man i praktiken gjort genom att höja utdelningsandelen från cirka 40% till 68,5% av 2016 års vinst.

Inför 2017 har Pandora ändrat sin kapitalallokeringsstrategi från att främst köpa tillbaka aktier till att istället dela ut mer pengar till sina aktieägare.

Insynsägande
Vid utgången av 2016 ägde ledning och styrelse 78 523 och 18 647 aktier till ett värde på totalt ca 100 miljoner SEK, vilket får anses vara goda incitament för fortsatt gott arbete.

Värdering
Pandora värderas till ett P/E-tal på 14,4 och  direktavkastningen ligger på 4,7%. Kombinationen av en hög tillväxt, aktieåterköp, hög direktavkastning och en rimlig värdering tycker jag definitivt känns lockande. Bolaget, som historiskt guidat i linje eller något under det faktiska resultatet, har guidat för att intäkterna kommer att ligga på mellan 23 och 24mdr DKK, dvs en tillväxt på mellan 15 och 20%. Dessutom har de guidat att EBITDA-marginalen kommer att sjunka från 39 till 38%. Amorteringar och nedskrivningar har historiskt legat mellan 200 och 900 miljoner DKK, men ofta i den lägre delen av intervallet. Jag har antagit att denna siffra kommer att hamna på 450 miljoner DKK för 2017, vilket leder till en vinst på 6,68 mdr DKK. Eftersom antalet aktier kommer att minska med 3,9% så kommer vinsten per aktie att uppgå till 60,7 DKK. Detta ger ett P/E-tal på 12,4. Skulle utdelningsandelen ligga kvar på 2016 års nivå kommer utdelningen landa på 41,6 DKK per aktie, vilket motsvarar en direktavkastning på 5,5% till dagens kurs.

Risker
De fyra största riskerna i Pandora, enligt mig, är följande:
·       Trendkänslighet
·       Konjunkturkänslighet
·       Fluktuation av ädelmetallpriser
·       Beroende av nyckelmarknader

Trendkänslighet
Smyckesbranschen är trendkänslig och det som var populärt ifjol behöver inte vara det i år. Under det senaste årtiondet har berlocksmycken blivit väldigt populära och det är just inom detta segment som Pandora har majoriteten av sin försäljning. Med hela 59% av försäljningen inom berlocksegmentet skulle ett trendskifte slå hårt mot både omsättning och resultat. Däremot jobbar bolaget aktivt med att bredda sin produktportfölj och bara under 2016 har intäktsandelen för berlocksmycken minskat från 65 till 59%. En mer välbalanserad produktportfölj hade känts mer betryggande och därför gillar jag att bolaget satsar på nya produkter och på att stärka andra produktkategorier. Örhängeskategorin är ett exempel på detta och just denna produktkategori växte med hela 80% under 2016.

Konjunkturkänslighet
Smyckesindustrin är väldigt konjunkturkänslig, vilket gör att bolaget förtjänar att handlas med ett visst riskpremium. Skulle världen hamna i en lågkonjunktur är förmodligen smyckesköp bland det första man skär in på. Konjunkturkänsligheten är svår att undvika eller minska effekten av, även om den geografiska spridningen säkerligen dämpar effekten något.

Fluktuation av ädelmetallpriser
Silver och guld är Pandoras största och dyraste insatsvaror och ett högre silverpris och/eller guldpris skulle påverka bruttomarginalen mycket, och därmed även resultatet. Däremot har Pandora en väldigt hög bruttomarginal vilket gör att man ändå inte riskerar att gå med förlust bara för att ädelmetallpriserna skulle gå upp. För att minska bolagets priskänslighet använder man sig av olika hedgningar som uppgår till 100%, 80%, 60% och 40% för 1-3 månader, 4-6 månader, 7-9 månader, respektive 10-12 månader framåt.

Beroende av nyckelmarknader
Även om Pandora har en närvaro i fler än 100 länder har man ändå några länder som sticker ut i betydelse. De länder som står för mer än 5% av de totala intäkterna är USA, Kanada, UK, Italien, Frankrike, Tyskland, Kina och Australien. Framförallt är som sagt USA en otroligt viktig marknad för Pandora då landet står för hela 25% av bolagets totala intäkter. Av denna anledning skulle eventuella gränstullar från USA:s sida vara förödande för Pandora. USA:s president, Donald Trump, har pratat en hel del om att han vill införa just detta men det verkar i dagsläget som att han kommer få svårt att genomföra detta.

Avslutande ord

Sammantaget får jag bilden av att Pandora ligger helt rätt i tiden med de globala trenderna inom smyckesindustrin. Dessutom känns aktien riktigt attraktiv på dagens nivåer och jag har köpt på mig aktier som utgör omkring 9% av portföljen.

fredag 10 februari 2017

Investera i råvaran Uran?

Analysen publicerades av: Max Henrikson 10/02/2017

Introduktion

Johan Isaksson tog under 2016 upp ett intressant case i Börspodden. Caset var ett klassiskt Supply/Demand case och gick kortfattat ut på att dagens kärnreaktorer förbrukar mer Uranium än vad som tas upp ur världens alla gruvor. Demand>Supply leder i slutändan till högre priser.

Här är caset i korthet

Priset på Uranium toppade ur 2006 på drygt 130 USD / pound och har sedan dess dalat. I december 2016 var priset nere på 18 USD / pound. Investeringscaset bygger på att vändningen torde vara nära, speciellt då produktionskostnaderna, alltså kostnaderna för att gräva upp och anrika uranet i många fall nu överskrider spotpriset på Uran. Det som gör detta supply/demand case något svårare att greppa är dock att USA och Sovjetunionen sedan andra världskriget och fram till slutet av det kalla kriget rustade upp och tog fram stora mängder uran för att tillverka kärnvapen. De stora reserver som togs upp under dessa årtionden har sedan dess sakta förts tillbaka ut i marknaderna och har tillgodosett gapet mellan supply och demand sedan Sovjetunionens fall. Nu sägs dessa reserver snart ta slut och gapet måste slutas mellan supply och demand. Samtidigt växer efterfrågan för uran, framförallt från Kina och Indien. Frågan är bara om vi bottnat ur eller inte.
Ovanstående bild visar spotpriset över 10 år, fram till december 2016

Jag fick upp mina ögon för detta case då jag har stort förtroende för Johan Isaksson i Börspodden, men jag känner att jag måste sätta mig in mer för att kunna hålla possen över tid och ha conviction att köpa mer vid en eventuell nedgång. Nedan går jag igenom investeringscaset närmare.


Grafen ovan visar hur produktionen av Uran satte igång i samband med det andra världskriget, medan den civila efterfrågan kom först under 60 talet. Det stora tomrummet mellan supply och demand som funnits sedan 1990 har avhjälpts av tidigare överproduktion och stridsspetsar som avvecklats.

För att förtydliga: den gröna massan (utbudet) ovanför den röda linjen  (till vänster) utgör överproduktionen fram till 1990. Detta lager har sedan dess används för att fylla gapet mellan den röda efterfrågelinjen och det gröna utbudet. Bara genom att använda ett snabbt ögonmått ser vi att en majoritet av det tidigare överutbudet måste ha används upp mellan 1990 och idag.

Produktionen av ny uran gick på lågvarv fram till 2003, då underskottet blottade sig och uranpriset började röra sig uppåt. Flera nya prospekteringsprojekt sattes igång men det tar lång tid innan nya gruvor kan sättas i drift. Prisökningen för uran pågick under ett par år, varpå ännu fler gruvor snabbt startades upp. Bubblan sprack till sist 2007 och den nya produktionskapacitet som tillkom fram till att bubblan sprack har pressat priserna fram till idag. Krisen i Fokushima 2011 har dessutom satt ytterligare press på uranpriset då efterfrågan från Japan delvis ströps när man pausade mycket av sina kärnkraftverk post 2011.

Nedan ser vi priset på uran i USD under de senaste 30 åren och bubblan 06/07 sticker tydligt ut.



Nu är alltså spotpriserna nere under produktionskostnaderna för många producenter och marknaden har genomgått något av ett stålbad under senaste år där många nystartade gruvor tvingats stänga igen.

På nuvarande nivåer ($25/ pound) kan endast drygt 30 000 ton Uranium produceras med vinst årligen, vilket knappt motsvarar hälften av dagens årliga efterfrågan.

Nedan ser vi produktionskostnaden på Y axeln och kumulativ produktion på X axeln. För att producera i nivå med dagens efterfrågan på dryga 70 000 ton borde alltså jämviktspriset ligga över $45/ pound.

Ovan ser vi som sagt vilken kostnadsnivå olika producenter har och hur många ton vi kan producera lönsamt givet en viss kostnadsnivå. Grafen är förvisso 7 år gammal men den är fortfarande relevant. 

Vi ska dock ha i åtanke att det fortfarande strömmar in en del Uranium från USA/Rysslands gamla krigsförråd, men denna del är numera sinande och snart måste en jämvikt hittas mellan utbud och efterfrågan.

Nedan ser vi en graf över var utbudet kommer ifrån idag och vart det måste komma ifrån i framtiden. 


Vi ser i grafen även det överutbud (grönt område ovanför demandlinjen) som funnits sedan bubblan sprack 2007. Enligt ”World Nuclear Association” bör efterfrågan komma ikapp utbudet nu under 2017, men detta är såklart svårt att uppskatta.

Aktuellt för uranpriset

Sedan årsskiftet har faktiskt en del spännande händelser inträffat. Kazakstan, som är världens ledande uraniumproducent, bestämde i Januari 2017 att man under året ska minska produktionen med 10% mot tidigare planerade nivåer. Minskningen motsvarar 3% av global produktion enligt en artikel från world nuclear news och har satt fart på tillgångspriset.

Uranpriset har studsat upp 50% bara sedan årsskiftet, men om vi zoomar ur ett par år är dagens priser (runt 25$/pound) mycket låga och caset är fortfarande intakt.

Framtiden för uranium

Enligt flera rapporter bör efterfrågan för uranium öka med 30-50% mellan 2015 och 2030. Detta är såklart svårt att sia om då vi inte vet hur snabb utvecklingen av förnyelsebar energi går. Inte heller vet vi hur produktionskostnaderna kommer påverkas inom de närmsta 15 åren, eller huruvida vi återigen kommer drabbas av kärnkraftsolyckor/terrordåd som leder till rädsla och minskad efterfrågan.

Jag tycker dock att det finns en klar uppsida på runt 100% över 1-2 år och en begränsad nedsida trots den stora osäkerheten och svårigheten att greppa hur utbud och efterfrågan kommer utvecklas över tid.

Investera i uranium.

Jag har under senaste månaden valt att investera ca 7% av portföljen i detta Case och jag har valt ETF:en URA, som handlas i USD och innehåller 23 bolag, som alla är aktiva inom uranbrytning, förädling eller prospektering och således vinner på ett högre spotpris. Denna ETF bör därför korrelera väl med spotpriset och man får dessutom tillgång till den utdelning som delas ut av portföljinnehaven.

Notera att Priset för denna ETF inte är detsamma som spotpriset för Uran i USD mätt

Vilken kontoform bör man använda sig av?

Som med alla andra utdelande utländska innehav bör man köpa URA i en kapitalförsäkring, vilket är fördelaktigt ur en skattesynpunkt jämfört med att ha innehavet i en ISK. Egentligen spelar det ingen roll men om du får utländska utdelningar i en ISK måste du själv krångla med deklarationen för att få tillbaka den källskatt om 15% som alltid dras. Har du istället innehavet i en KF kommer din nätmäklare hjälpa dig att få tillbaka skatten inom sinom tid. Valet är enligt mig självklart…

För att vara öppen med mina egna investeringar har jag nu köpt URA för drygt 30 k, eller 7% av portföljen. Jag har för närvarande en del kontanter, så det finns även utrymme att utöka possen i takt med att jag läser på mer och lär mig marknaden bättre.

Råvaror och framförallt Uran är nytt för mig och jag inser att jag är ute på djupt vatten, är det någon annan därute som försökt fördjupa sig?

Kommentarer och feedback uppskattas!