Om oss

Vi är två bröder som har ett stort aktieintresse gemensamt och bloggen är tänkt vara en mötesplats där vi kan samla och diskutera idéer. Ni hittar oss även på Twitter: @maxhenrikson2 @jesperhenrikson

fredag 25 november 2016

Skue Sparebank - Analys

Denna analys skrevs av Max Henrikson 25/11/2016 [Skribenten äger aktier i bolaget]

På temat ökad inflation och stigande räntor har jag valt att allokera om portföljen något mot bank och jag har nu tittat närmare på den lilla norska banken Skue Sparebank.

Kort om SKUE
Market Cap (MNOK)
177
P/E rullande 12 m
4.7
P/B
0.56
ROE
11.2%
DA
4.8%

Jag har under veckan köpt på mig Skue i ett par omgångar och bolaget utgör nu 9% av min portfölj. Bolaget är litet och få dagliga avslut görs i aktien, varför man måste ha tålamod om man vill gå in eller ut ur en aktie som Skue. Bolaget är enligt mig mycket undervärderat och jag köper Skue dels på grund av den låga värderingen, men även som ett bett på högre räntor (och bättre marginaler) framöver.

Skue har en del likheter med Sparebanken Sör, som Jesper tidigare analyserat och som vi båda äger sedan tidigare. Snarare än att köpa mer i Sör har jag efter denna analys även valt att köpa Skue Sparebank som ett komplement. Likheterna är bland annat att båda bankerna är norska, men utan någon betydande exponering mot oljesektorn. Dessutom är båda bankerna mycket billiga jämfört våra svenska storbanker, och även jämfört med norska branschkollegor. Efter ett par knackiga år för norsk ekonomi kan det nu vara lägligt att fynda norska banker trots att de redan gått upp en del sen i somras.

Analysen

Skue Sparebank tjänar ungefär 2/3 av alla intäkter från räntenettot, alltså den marginal man har på utlåningen. Den mest volatila delen är övriga intäkter, som framförallt kommer från finansiella investeringar. Utan att ha grävt djupare i dessa investeringar verkar de korrelera väl med oljepriset och man har därför sett ett stort uppsving i denna del under 2016 i samband med att oljan rekylerade upp i Q2. Detta investeringscase bygger dock snarare på ett förbättrat räntenetto, och framförallt en multipelexpansion när marknaden återfår förtroendet för norska banker.

Nedan ser vi intjäningen i Skue uppdelat i affärsområden sedan finanskrisen 2008. 


Bild 1. Räntenettot utgör ca 2/3 av intjäningen och trendar uppåt.

Räntorna, liksom inflationen i västvärlden med Norge inkluderat, har varit konstant låga sedan finanskrisen 2008 och i Norge sänkte man styrräntan senast i Mars med 0,25 procentenheter till 0,5%. Den senaste räntesänkningen hade mycket med oljepriset att göra. Sedan dess har dock oljepriset vänt upp och sedan i somras har förväntningarna på de långa räntorna börjat ticka uppåt. Förmodligen har vi alltså sett en räntebotten i Norge. 

Nedan ser vi den norska 10-åringen, som gått uppåt sen i somras, vilket indikerar att marknaden tror på stigande räntor.


Bild 2. Norsk 10-årsränta tycks vara på väg uppåt.

Ytterligare ett argument för att den norska räntan borde fortsätta röra sig uppåt är relationen mellan den norska kronan och amerikanska dollarn. Oljepriset sätts i USD och den senaste tidens dollarstyrka bidrar därför till norsk inflation.

Marknaden har sedan oljeprisets kollaps undvikit norska banker då man fruktat nedskrivningar på lån till oljesektorn. Skue sparebank bedriver dock sin verksamhet långt ifrån oljetunga Stavanger, och man lånar framförallt ut till privatpersoner. Givet var kontoren ligger kan vi även utgå från att dessa privatpersoner jobbar med annat än olja.


Bild 3. Skues kontor i sydöstra Norge. Bliden är tagen från Skues hemsida

Skue är som sagt en mycket liten bank, med en omsättning på strax under 200 miljoner NOK 2015. Oljekrisen till trots har Skue Sparebank utvecklats väl under de senaste åren vilket bland annat syns nedan på det så kallade K/I talet (Kostnader / Intäkter).


Bild 4. K/I talet är ett mått på kostnadseffektivitet. Diagrammet visar att Skue blir mer och mer kostnadseffektiv.

Ett förbättrat K/I tal får genomslag i vinstmarginalerna och nedan kan vi se hur Skue vuxit både omsättning och vinster bra sedan förluståret 2008.


Bild 5. Omsättning och resultat har utvecklats väl sedan 2008

Om vi tittar på hur banken värderas mot det bokförda värdet ser vi att Skue värderats lågt ända sedan finanskrisen. Skue var nere och vände på P/B 0.39 under 2012 och givet dagens kurs ligger nu P/B på 0.56.


Bild 6. Price to Book låg på 0.52 i samband med Q3 rapporten och ligger för närvarande på 0.56

Skue är även billig om vi ser till intjäningen och tittar på vi på P/E talet för rullande 12 månader så är Skue extremt billigt på P/E 4.7.
Bild 7. P/E efter finanskrisen och 2008 exkluderas då man gjorde förlust under detta år. För närvarande värderas Skue till P/E 4.7

Man ska dock vara ärlig och erkänna att P/E för Skue är ovanligt lågt just nu då man tjänade mycket bra på investeringsverksamheten när oljan rekylerade upp i Q2 i år. ”Övriga intäkter” under Q2 står för drygt 25 %. Utan dessa intäkter har man ett P/E tal på 6.4, men även på dessa multiplar anser jag Skue vara köpvärd. 

Nedan jämför jag nyckeltal mellan Skue och en rad andra banker, inklusive Sparebanken Sör som vi tidigare analyserat. Nyckeltalen på DNB och de svenska bankerna kommer från Börsdata


ROE
P/B
Direktav.
P/E
Skue
11.2%
0.56
4.8%
4.7
Sør
10.5%
0.74
6.4%
7.8
DNB
10.4%
0.99
3.8%
9.5
Nordea
11.1%
1.2
6.4%
11.2
SEB
8.1%
1.4
5.9%
17.8
SHB
12.9%
1.7
5.0%
13.4
Swedbank
15.5%
1.9
5.1%
12.0

Vi ser bland annat att Skue sticker ut som det billigaste alternativet sett till P/B, såväl som P/E och gör man hyfsat ifrån sig under Q4 kan vi förmodligen se en markant höjning av utdelningen.

Sammanfattning

Skue är en liten, underanalyserad och underprisad bank som dessutom växer. Direktavkastningen kommer bli fin framöver och vi kan dessutom få se en rejäl multipelexpansion. Hela banksektorn kommer gynnas av stigande räntor när de väl kommer och i takt med att bankernas populäritet ökar kommer Skue med största sannolikhet att uppvärderas.

Om Skue skulle värderas till P/B 1 så hade kursen varit 170 NOK mot dagens 94 NOK. Det skulle motsvara en uppvärdering på 80%, vilket inte kommer ske över en natt, men på dagens multiplar är nedsidan begränsad och jag skulle inte bli förvånad om Skue dubblas i värde inom 3 år.

Tankar och kommentarer uppskattas, vad tror ni om Skue?


onsdag 16 november 2016

Julrally för OMXS30?

Marknadskommentar av Max Henrikson 16/11/2016

Donald Trump blir USA:s nästa president och förespråkar en extremt expansiv finanspolitik där USA ska bli “Great Again” genom att bygga vägar och broar. Dessutom är det nu 94% sannolikhet for att Federal Reserve höjer styrräntan i december. Vad innebär då dessa händelser för mitt investerande?

Givet den lågtillväxtvärld vi levt i har jag undvikit det mesta på OMXS30 under en längre tid, men nu har jag delvis tänkt om och jag tror att våra stora svenska bolag står inför en revansch på börsen. 

Mitt case bygger på följande tre punkter:

·       Finanspolitiska stimulanser
·       Extremt svag krona
·       Stigande räntor

Jag har sedan i fredags köpt Avanza zero i två omgångar och fonden utgör nu 10% av min portfölj. Anledningen till köpen är framförallt att jag vill komma åt Bank (35% av Avanza zero) och Verkstad (30% av Avanza zero), vilket är överviktat på den svenska storbörsen. Utöver dessa två branscher får jag även H&M (10% av Avanza zero) som jag tycker är billigt värderad idag, samt generellt exporterande bolag.  

Storbolagen (exklusive Bank och H&M) är stora vinnare på den extremt svaga kronkursen vi har för tillfället och med hopp om finanspolitiska stimulanser från Trump kan vi få se ett stort uppställ i Verkstad i takt med att analytikerna skruvar upp prognoserna för 2017 och marknaden återigen börjar tro på tillväxt. 

Bankerna vinner varken på valutaeffekter eller finanspolitiska åtgärder, men de vinner på att inflationen kommer igång och räntorna börjar stiga. Ingves menar förstås fortfarande att vi ska ha minusräntor till 2018, men ränteläget i världen tenderar att korrelera väl, där USA ligger tidigt i cykeln. Genom högre räntor kan bankerna återigen förbättra sina räntenetton och därmed vinstmarginalerna. Trots uppgången i Svensk Bank sedan i somras är bankerna billiga och höga direktavkastningar börjar snart locka till sig utdelningsjägare. 

Kort och gått står stjärnorna rätt för OMXS30 för första gången på riktigt länge och jag kan inte låta bli att köpa in mig på tåget.

Jag köper alltså Avanza zero för 10 % av portföljen och pengarna frigjordes i samband med att jag sålt Nordnet efter uppköpsbudet, samt försäljningen av Lucara Diamond förra veckan.  


Vad tror ni om index framöver?

torsdag 10 november 2016

Lucara Diamond - Analys

Denna analys skrevs av Max Henrikson 10/11/2016

Inledning

Lucara Diamond är en diamantproducent med verksamhet i Botswana i Afrika. Bolaget är värderat till strax under 10 miljarder SEK och är listat dels i Botswana och i Kanada, men även på Mid Cap Stockholm. Kopplingen till Sverige är genom Familjen Lundin, som är storägare.
Lucara har varit en framgångssaga och aktien har stigit med 500% de senaste 5 åren och frågan är om aktien har mer att ge.

Slutsatser

Lucara värderas idag till P/E 12.9 på rullande 12 mån, vilket är högt sett till historiska multiplar och det finns en överhängande risk att Q4 2016 blir resultatmässigt sämre än samma kvartal i fjol. Under 2015 hittade man två fantastiska diamanter, vilka drivit kursen det senaste året. En av dessa diamanter såldes i Q2 i år och den sista stenen, som även är den största av de två ska säljas under 2017. Denna försäljningen har dock redan prisats in och fler stora fynd krävs för fortsatta kurslyft. Man har dessutom gått in i en prospekteringsperiod som initialt kostar mer än vad det smakar. Jag väljer därför att kliva av och säljer mina aktier idag, 10/11/2016 för 23 kronor.

Analysen

Lucara är ett fint och hyfsat billigt bolag med kvartalsvisa utdelningar. Nedsidan är begränsad och vi bör kunna räkna med fina utdelningar framöver. I aktien får man dessutom en trisslott på köpet: chansen att stöta på fler enorma diamanter.  

I november 2015 hittade man bland annat den berömda diamanten Lesedi La Rona, världens hittills andra största diamant med sina 1109 Carat. Samma vecka hittade man även en diamant på 813 Carat som såldes i maj i år för 63 miljoner dollar.  Lasedi La Rona finns fortfarande kvar i förvar och borde säljas för runt 86 miljoner dollar om man får samma pris/Carat som för den mindre stenen.
Om dessa stenar var engångsföreteelser är aktien fullvärderad här, men om man fortsätter hitta flera stora stenar kan vi få se fortsatta kursuppgångar.

Man har vid detta laget en ganska stabil grundintjäning att stå på där man säljer diamanter för runt $50 miljoner per kvartal (200 - 220 per år). Denna grundintjäning kan ställas mot de 63 miljoner dollar man fick för en enda sten i Q2 2016. Givet denna grundintjäning är nedsidan relativt begränsad, men nya stora fynd är inte garanterade och utan nya stora fynd blir det svårt för kursen att klättra ytterligare då värderingen just nu är ganska hög ur ett historiskt perspektiv.


Nedan ser vi omsättningen per kvartal i Miljoner USD sedan 2012.

I Q2 2016 ser vi vilken enorm effekt en riktigt stor sten kan få på omsättningen. 63 av totalt 143 miljoner USD kom från en 813 Carat stor sten vid namn Constellation och den utgjorde därmed 44% av försäljningen i kvartalet.

För att se bortom de kvartalsvisa skillnaderna kan vi smeta ut kvartalen och mäta rullande 12 månader. I den följande grafen har jag översatt till MSEK då även valutaeffekter spelar in för oss svenska investerare.

 Även här ser vi att försäljningen i Q2 2016 fick ett stort genomslag.

Efter ett misslyckat försök att sälja Lasedi La Rona i London i anknytning till Brexitomröstningen har man valt att skjuta på försäljningen till nästa år. När man väl säljer jättediamanten kommer man få en liknande, om än något större effekt. 

Exkluderar man den stora försäljningen i Q2 i år har man en stabil tvåårsperiod ryggen och omsättningen har i snitt varit 1.9 Miljarder kr under 2014 och 2015 (exkl. försäljningen av Constellation)

Jag utgår från att Q4 2016 kommer bli landa i linje med Q4 2015 omräknat till aktuell USD/SEK kurs. Jag utgår från att man under 2017 kommer prestera i linje med de senaste två åren exklusive megastenar (omräknat till aktuell USD/SEK kurs) och sen räknar jag med att man säljer Lasedi La Rona för samma Caratpris som Constellation under 2017.


Ovanstående diagram visar historik, samt mina estimat för 2016 och 2017 givet USD à SEK: 8,95.

Utdelning och Direktavkastning

Bolaget delar ut pengar kvartalsvis och i år delar man ut 0,015 Kanadensiska dollar (FN 10 svenska öre) per kvartal. Detta motsvarar en direktavkastning på 1.7% och är inte direkt imponerande, men bolaget har en uttalad policy att dela ut extrautdelningar när tillfälle ges. Detta kan vara vid tex försäljningar av mycket stora stenar och i september i år delade man ut 0.45 CAD eller cirka 3 kronor, som ska ställas mot dagens aktiekurs på 23 kr.
Om vi utgår från att man över tid kommer dela ut 50% av vinsten borde vi få en DA på knappt 5% 2017 givet mina antaganden vilket är bra.

Grundligt om driften och Karowegruvan

Lucaras nuvarande gruva, Karowe har en uppskattad livslängd på 13 år och har därmed ca 10 år kvar att leverera. Man håller för närvarande på att prospektera ett fåtal kilometer bort för att säkerställa att man kan fortsätta bryta diamanter även i framtiden. Fynd på dessa platser kan bli triggers framöver, men man måste i sin värdering av bolaget ta hänsyn till att nuvarande resurser är ändliga och det finns inga garantier för att kommande gruvor blir lika framgångsrika. Vidare kostar det en del att prospektera, vilket vi bland annat såg i den senaste Q3 rapporten. Prospekteringen ska fortlöpa även i Q4 och in i 2017. Under denna tid kommer därför, allt annat lika, marginalerna pressas.

Värderingen och min investering

Hur ser då värderingen ut idag och framåt jämfört med hur Lucara värderats historiskt?

 P/E ligger historiskt på 10.8 i snitt sedan Q2 2013 och nuvarande värdering på P/E 12.9 känns därmed något ansträngd.

Jag har köpt och sålt Lucara i omgångar sedan kursen stod i 4 kr 2012 och idag valde jag alltså att sälja igen. Historiskt har bolaget levererat och man hittade två extremt stora diamanter i november 2015. Sedan dess har man dock inte hittat några liknande stenar och jag känner därför inte att jag kan fortsätta räkna med fynd som dessa. Värderingen har inte varit såhär hög sett till P/E rullande över 12 månader sedan Q2 2015 och jag tror dessutom att marginalerna i Q4 kan komma att påverkas negativt av att man prospekterar nya områden som ännu inte levererar intäkter. Slutligen anser jag den svenska kronan vara undervärderad och jag passar därför på att sälja här, men jag köper gärna igen om vi kommer ner under 20 kr, eller om man hittar fler exceptionella stenar. 

Vad tror ni om Lucara?


lördag 5 november 2016

Analys: Sparebanken Sør

Av Jesper Henrikson

Aktuell kurs vid analys: 82,5 NOK 
P/E: 7,7
P/B: 0,73
ROE: 10,5 %


Sparebanken Sør är den femte största sparebanken i Norge. Bolagets verksamhet är väldigt stabil och konkurrensfördelar återfinns i företagets låga kostnadsbild.


Jag har ägt Sparebanken Sør i ungefär 1,5 år och fick upp ögonen för bolaget genom en analys i Värdepappret. Värdepappret satte då en högsta köpkurs som motsvarade eget kapital. Nu är värderingen nere på 0,73 gånger det egna kapitalet (P/B=0,73), vilket jag anser vara på tok för lågt för en så stabil verksamhet.


Min investering i Sør bygger främst på att jag anser att en multipelexpansion (att P/B-talet går upp till 1) bör vara på sin plats, och även om detta inte skulle ske kommer avkastningen med största sannolikhet ändå vara god. Bolaget har historiskt under de senaste åren delat ut en ungefär hälften av vinsten till aktieägarna och dagens värdering inbjuder till en fin direktavkastning. Det bör även finnas utrymme för en ökning av utdelningsandelen, vilket får ses som en möjlig trigger för en uppvärdering.


För närvarande har Sør en avkastning på eget kapital (ROE) på 10,5 % och jag anser att en ROE på 10 % är en uthållig nivå. Utan någon multipelexpansion skulle detta innebära en årlig avkastning på 11,9 % inklusive utdelningar. Skulle marknaden ta sitt förnuft till fånga och uppvärdera Sør till att värderas till det egna kapitalet inom två år skulle det innebära en avkastning på cirka 65 % inom denna tidsperiod.


Avkastning på eget kapital (ROE) har sedan 2009 pendlat mellan 8 % och 12 %, och snittet har legat på 9,3 %.

Bankers affärsmodell i korthet

Traditionella banker har två primära intäktskällor, räntenetto och provisionsnetto. Räntenetto innebär att man lånar in pengar till en låg ränta och lånar ut pengar till en högre ränta. Banker tjänar alltså pengar på mellanskillnaden och det är detta som kallas för räntenetto. Provisionsnettot innefattar att man tjänar pengar på diverse avgifter. Slutligen har banker, ungefär som försäkringsbolag har, en viss float som används för investeringar.

En banks kostnader består av två delar; driftskostnader och nedskrivningar på lån. Driftskostnaderna är inget som är värt att gräva djupare i, men nedskrivningar fluktuerar desto mer och är intressant att titta närmare på. Nedskrivningar beror på kvaliteten på de lån som en bank ger till sina kunder. Somliga banker har en tendens att bli giriga under högkonjunkturer och kan då tumma på vilka kunder som egentligen är kreditvärdiga. Detta straffas dock när sämre tider kommer och dessa banker får skriva ner sina lån eftersom deras låntagare inte kan betala tillbaka.


Den i princip enda konkurrensfördelen en bank kan ha är att vara kostnadseffektivare än andra. Detta mäts ofta genom ett så kallat K/I-tal, och innebär driftskostnader delat med summan av provisions- och räntenetto. Ju lägre K/I-tal desto kostnadseffektivare är en bank.



Analysen

Sparebanken Sør är som sagt norges femte största sparebank. Banken har sin verksamhet belägen i södra och sydöstra Norge, där totalt 40st kontor återfinns.
Sedan 2008 har räntenettot utgjort ca 80 % av bankens totala intäkter, provisionsnettot 16 % och övriga intäkter inklusive intäkter från investeringsportföljen utgör endast 4 %. Sparebanken Sør är alltså väldigt fokuserade på sin in- och utlåningsverksamhet.


Sparebanken Sør tjänar i princip alla sina pengar på in- och utlåning.

Sparebanken Sør står ut från mängden gällande kostnadseffektivitet. Sørs K/I-tal ligger på låga 43,7 % för de senaste 12 månaderna och som synes i diagrammet är trenden väldigt positiv. Som en jämförelse kan det nämnas att Swedbank och Handelsbanken har K/I-tal på omkring 45 %, medan Nordea och SEB ligger på omkring 55 %. Amerikanska banker har överlag K/I-tal på omkring 65 %. Nordiska banker är alltså överlag väldigt kostnadseffektiva, och i synnerhet Sparebanken Sør.

Sør har stora och långsiktiga konkurrensfördelar i och med sin låga kostnadsbild.


Icke-oljeberoende nedskrivningar

Oljan är som bekant en faktor i många bolag som finns på den norska börsen. Banker påverkas då utlåning sker till företag, varav många rör sig inom oljesektorn. För närvarande är hela oljesektorn under stor press, vilket har potential att öka nedskrivningar markant. Det kan därför vara på sin plats att utvärdera hur oljeberoende Sparebanken Sør är. Sør har som sagt samtliga kontor belägna i södra respektive sydöstra Norge. Det betyder att man med största sannolikhet inte har särskilt stor exponering mot oljerelaterade bolag och att bankens nedskrivningar således inte är ett särskilt stort hot. Hade man haft verksamhet på västkusten hade saken varit en helt annan.


Stabil intjäning

Sparebanken Sør har en imponerande intjäningsstabilitet som både är stabil och i en uppåtgående trend. De senaste åren är det främst räntenettot som bidragit till starkare resultat, vilket är intressant i tider av negativ ränta.

Sparebanken Sør har en väldigt stabil intjäningsförmåga och gick även med vinst under finanskrisen år 2008 och 2009.


Finansiell ställning

En stor anledning till dagens låga värdering av Sparebanken Sør har sin grund i ändrade kapitalkrav från norska finanstillsynet (norska motsvarigheten till svenska FI) till följd av nya regler från Pillar III. Dessa nya regler trädde i kraft den 1 juli 2016 och innebar att kravet på tre olika kapitaltäckningsmått har ändrats. I och med de nya reglerna låg Sparebanken Sør plötsligt risigt till för att uppfylla dessa och riskerade därför att förlora sitt banktillstånd. Följden av detta blev att man genomförde en nyemission och uppfyller sedan dess kapitaltäckningskraven.


Sparebanken Sørs finansiella ställning är numera stark och uppfyller samtliga kapitalkrav med god marginal.

Beskedet om underkapitalisering och nyemission fick marknaden att skaka till, vilket medförde att Sør gick från att värderas till omkring det egna kapitalet till att komma ner till en värdering på 0,6 gånger eget kapital. Viktigt att notera är att bankens verksamhet fortfarande gjorde bra ifrån sig.



Värdering

Sedan i somras har marknaden lugnat ner sig och sedan botten i somras har aktien (egentligen egenkapitalbeviset) uppvärderats med ca 35 %. Bolaget värderas dock fortfarande historiskt sett väldigt billigt. Under åren 2009-2014 var det genomsnittliga P/E-talet, enligt Värdepapprets analys, 10,6 och P/B-talet låg omkring eller strax under 1. Idag är Sparebanken Sør kostnadseffektivare än någonsin och avkastning på eget kapital är högre än vad det historiskt sett har varit. Trots detta värderas aktien väldigt billigt.

Sparebanken Sør har under de senaste 3 åren delat ut en cirka 50 % av vinsten. Utdelningsandelen har för åren 2013, 2014 och 2015 legat på 55 %, 49 % respektive 51 %. Att man inte slopade utdelningen av 2015 års vinst var väldigt märkligt eftersom man samtidigt tog in nytt kapital genom en nyemission. Oavsett så skickar det en signal om att man anser det vara viktigt att behålla utdelningen. Man har nu tagit in nya pengar och uppfyller de nya kapitalkraven med god marginal, samtidigt som verksamheten går riktigt bra. Grundat på ovanstående tror jag att det är ett defensivt antagande att man fortsätter dela ut 50 % av vinsten och jag tror att en höjning av utdelningsandelen är möjlig under kommande år. En utdelningsandel på 50 % skulle, kombinerat med de fyra senaste kvartalens vinst, idag innebära en direktavkastning på 6,5 %.



Jämförelse med andra banker

ROE
P/B
Direktavkastning
P/E
Sør
10,5 %
0,73
6,5 %
7,7
DNB
10,4 %
0,99
3,8 %
9,5
Nordea
11,1 %
1,2
6,4 %
11,2
SEB
8,1 %
1,4
5,9 %
17,8
SHB
12,9 %
1,7
5,0 %
13,4
Swedbank
15,5 %
1,9
5,1 %
12,0
Sparebanken Sør värderas avsevärt mycket lägre än peers trots att dess avkastning på eget kapital har en liknande nivå jämfört med flera andra banker.


Sammanfattning

Sparebanken Sør är en ganska stor bank med hög kvalitet och långsiktiga konkurrensfördelar i sina låga kostnader. Bolaget fick motta mycket stryk av aktiemarknaden när kapitaltäckningsreglerna för norska banker nyligen ändrades. Detta medförde att bolagets värdering fick se sig sjunka ordentligt, utan att dess verksamhet visat minsta svaghet. Banken handlas sedan dess med en stor rabatt mot det egna kapitalet. Bolaget handlas för närvarande till P/E 7,7 och P/B 0,73. Om bolaget fortsätter att dela ut hälften av vinsten innebär dagens värdering en direktavkastning på 6,5 %. Mitt årliga avkastningskrav för ett stabilt och tråkigt bolag med långsiktiga konkurrensfördelar sätter jag till 11,5 %. Enligt RIV-modellen (som är en slags DCF- modell) är Sparebanken Sør köpvärd upp till 97 NOK.

Sammantaget har vi alltså en bank med hög kvalitet till ett lågt pris. För mig har Sparebanken Sør en självklar plats i portföljen. 



Vad har ni för tankar om Sparebanke Sør?